Snabba frågor till Maria Jansson, segrarinna TEC 100 Miles

 

IMG_04482

KUL: Varför springer du ultradistanser? Och varför TEC?
Maria: Jag springer ultradistanser för utmaningens skull, både den mentala och fysiska. Var går gränsen? Just TEC blev det för att jag har aldrig sprungit ett ”rent” 100 mileslopp, det har bara blivit 24h lopp. Dessutom står Western States på min ”bucket-list” och då var TEC ett av kvalloppen, så nu hoppas jag på tur i lotteriet.

KUL: Hur förberedde du dig inför loppet? Mentalt och träningsmässigt?
Maria: Jag har ökat träningsdosen för i år, men inte specifikt inför loppet. Dock har jag kört lite mera terräng och kuperat än tidigare. Mentalt så försökte jag landa i mig själv, ta kontrollen över det jag kunde kontrollera och se till att acceptera resten. Självklart så kollade jag upp konkurrenterna också, 

hehe, ville veta vilket motstånd jag skulle möta.

KUL: Vilka praktiska förberedelser är viktiga för dig? Kläder? Skor? Mat? Support?
Maria: Det är viktigt för mig att ha kontroll, jag har alltid en plan, en reservplan och en FUBAR-plan. Man måste vara beredd på det mesta.
Supporten måste vara någon jag litar på och som vet hur jag funkar, den här gången var det min sambo och Anna Grundahl. Mat åt jag som vanligt men var extra noga sista dagarna innan loppet. Man får hitta balansen och inte driva iväg till absurdum.

KUL: Vilken var den största dippen under loppet? Om du hade någon…
Maria: Det var egentligen sista varvet. Där vet jag inte vad som hände men helt plötsligt var allting skitjobbigt och det kändes som jag inte hade någon energi kvar i kroppen överhuvudtaget. Det var i princip det enda felet jag gjorde, släppte den mentala spärren, tillät mig att tänka på att jag snart var imål.

KUL: Beskriv en tanke som återkom många gånger… Hade du ett mantra?
Maria: ”Håll ihop det här nu Maria”, jag ville verkligen satsa på en bra tid, jag hade ingen lust att gå imål och känna att jag hade en massa krafter kvar, det var inte därför jag var där. 

KUL: Vilken var den största känslan under loppet?
Maria: När jag sa till min sambo, som paceade mig varv 14 och 15, ”Jag kommer vinna det här”, då insåg jag att det faktiskt skulle hålla. Då pirrade det i magen.

KUL: Vad blir nästa utmaning tävlingsmässigt?
Maria: Jag siktar på pers på Stockholm Marathon (under 3.16.28) och sen springer jag Salomon X-Reid Hardangervidda (123 km) i början av Juli, med Emelie Andersen. Det blir grymt!

Grattis och lycka till framöver Maria!