KUL’s styrelse del 3 – Inga-Sarah

Här fortsätter vår serie som presenterar styrelsen i Ultradistans. I kommittén sitter nio ledamöter, näst på tur är  ledamot Inga-Sarah Lindholm.

Inga-Sarah har sprungit sedan hon var liten. Började med 5 km och sedan vidare upp till maran, hemma och utomlands under många år. 2008 blev startskottet på ultradistanser med Täby Extreme Challenge 50 miles.
Hon vann 100 km i Adak 2014, har kört 24h i Växjö, Sandsjöbacka trail tre-dagar och sprungit Olympian Race i Grekland 2017 180 km.
Hon har dessutom provat på Backyard ultra i Trosa och kört två Axa-triathlontävlingar.
Hon gillar skarpt alla former av sociala ultror! Nu senast i juli Lighthouse Run (Öland) på 170 km på tre dagar och Vikbovändan/Norrköping 43 km i augusti där lokala delikatesser gjorde att hon ” åt sig runt”.
Swimrun har börjat locka en del och det blir nog till att ta upp crawlandet igen efter den uteblivna karriären som triathlet.

Vilken är din roll i styrelsen?
I första hand att göra träningsläger för dem som är nyfikna på vad ultralöpning är. Vi kommer att ha vårt första läger nu på Bosön, Lidingö 13 – 15/10 där vi har fyllt vårt maxantal, 26 deltagare. Detta är så kul! Vi kallar lägret för Ultranyfiken och på hemsidan har vi en specifik flik där information om lägret finns samt att vi framöver lägger upp nästa läger 2018. Jag satsar på att Ultradistans kommer att erbjuda två läger per år.

Varför vill du vara delaktig i styrelsen?
Jag vill få ut ultralöpningen till en bredare grupp av löpare, motionärer och elitmotionärer och anser att detta är en bra kanal för det. Och genom våra läger, Ultranyfiken hopas jag att vi kan lära ut på ett roligt och inspirerande sätt olika ”vägar” att ta sig an en ultradistans/ultralopp. Och detta både fysiskt och inte minst, mentalt.

Hur tycker du att svensk ultralöpning har utvecklats de senaste åren?
Det har blivit ett stort intresse från löpare som vanligtvis inte springer längre än Lidingöloppet, halv- och helmaraton och dessa vill prova på att springa längre distanser. Det märks även på intresset av ultratävlingar som startar och fylls av båda amatörer som elitlöpare, över hela Sverige.

På vilket sätt behövs KUL?
Det finns ingen organisation som arbetar och driver aktivt frågor kring ultralöpning i Sverige. Oftast när man blir nyfiken på något letar man information och då vill jag att vår sida ska ge allt man behöver och lite till. Gärna att man ser något läger på gång och anmäler sig.

Hur ser svensk ultralöpning ut om ett par år?
Jag hoppas att den ytterligare har vuxit och att den har fått en starkare ställning bland löpare, men gärna också hos Friidrottsförbundet och att fler ultratävlingar/-lopp kommit för att stanna. Vi är organisationen som idrottare/löpare  när man pratar om ultralöpning, både för amatör- och elitlöpare.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail