Mia och Ecotrail Florens

Mia Gyllenberg har gjort Ecotrail Oslo 2 gånger och fastnade för äventyret. När hon såg att Ecotrail i Florens arrangerades under en ledig helg passade hon på att åka dit.

Vem är Mia?
Mia (multimia) är göteborskan, som blev norrländskan, som blev värmländskan. I Värmland har jag numera bott flest år av mina 49. Är nog som person präglad och bär med mig både det goa/glada/positiva och sociala göteborgssinnet, så väl som det lite mera norrländska vemodet/eftertänksamheten/kärleken till skogen/vidderna och den naturliga tystnaden. Intresset för natur och speciellt idrott har nog präglat hela mitt liv. Simning, fotboll, friidrott, orientering, skidor, skidorientering, detta är väl det jag mer eller mindre hållit på med sedan liten, men det blev förstås fokus på längdskidåkning när man kom in på idrottsgymnasiet i Lycksele. Orientering har dock alltid legat nära och på ett bra sätt kompletterat skidträningen.
På senare år har mina tävlingsambitioner bytts ut till att även få med äventyret i kombination med idrottandet. Men min långa erfarenhet, teknik, kunskap och kroppskännedom har säkert hjälpt till att man kunnat åka bra på långlopp på skidor, t ex Vasaloppet. Annars har det mer och mer blivit att man söker sig till ultraloppen, framför allt i löpningen, eftersom det är så enkelt/lätt att träna oavsett var man är. Samt det finns så mycket fina springlopp inkl reseäventyr och vacker natur/i olika länder att uppleva.
Så det är där jag nog är nu. Utöver att man ibland prövar på lite multisport eller andra roliga tävlingar Kajakpaddling t ex /el sup och klättring, detta är andra saker jag också gillar och tränar då och då. Så ja, mitt liv är ett enda stort idrottsäventyr!

Vad lockade med Eco trail i Italien?
Just Ecotrail i Florens blev det mest för att jag fick ledigt från mitt jobb den helgen. Har sprungit Ecotrail i Oslo 2 ggr, så en liten plan på att springa fler Ecotrail börjar gro.. Det finns många fler runtom i världen nu. Ecotrail=äventyr.
Just Italien och Florens blev litet av att jag någon gång sagt att man ju måste se Rom, Venedig och Florens, i sitt liv. Så nu har jag bockat av alla tre!

Vad var det finaste med loppet?
När vi sprang i smala gränder/uppför/nedför trappor, i småbyar uppe bland/runt olivlundarna och kyrkklockorna samtidigt spelade, det var häftigt.. Loppet var litet (få deltagare) men ändå stort på något sätt, framför allt på historia

Vilket är ditt starkaste minne du tar med dig hem från loppet?
Det starkaste minnet är nog värmen/ovan stark hetta och min förkylda kropp fick slita lite för mycket kanske.. Men ändå är det den här känslan att man får en vacker (om än lite jobbig) upplevelse levererad, bara man tar sig runt, jag tar med mig. Banan är ju i sig en naturupplevelse/perfekt ser-mig-om-som-turist-lopp.

Är det ett lopp som du rekommenderar andra att delta i?
Ja visst. Vill man få den där upplevelsen/se en fin stad/natur, se en annan kultur/resa, så varför inte. Det är ett relativt litet(begränsat antalet deltagare)lopp, så man trängs inte heller, under loppet. Det gillar jag också.

Du är en skidtjej också, på vilket sätt har du nytta av det?
Jag tror helt klart att min bakgrund som längdskidåkare och orienterare är en grym bakgrund till att bli en ultralöpare. Grundkondition, uthållighet, målmedvetenhet, styrka och fokus. Men framför allt litet av det där av kroppskännedom och att lägga om fokus på det man gör, för i mål vill man ju alltid.
Jag har nog även en hög smärttröskel också, på gott och ont förstås. Men min bakgrund som skidåkare har i a f gjort mig enorm stark och uthålligt oavsett vad man ger sig i kast med eller råkar ut för. Dock har mina äventyr blivit längre och längre så där handlar det numera om att kroppen ska hålla för det också. Därför lägger jag även in lite andra idrotter, som t ex kajak, mtb, simning och multisport.

Tränar du på känsla eller har du något schema att köra efter, kanske en tränare?
Tränar nästan bara på känsla nu för tiden. Har följt träningsplaner nästan halva mitt liv, så där känner jag mig klar med det. Men det är klart att jag vet ju att all form av struktur i träningen nog är bra. Dock tillåter inte mitt arbetsliv det just nu. Just nu orkar/känner jag t ex inte för så mycket för intervallträning även om jag vet att det är bra. Men när man blir äldre kan man ju gå sönder lättare. Så just nu har det inte funnits varken ork, energi eller motivation att styrketräna så mycket som man skulle behöva för att klara mer intervallträning för att inte gå sönder. Där har fokus mer legat på att vara nöjd bara jag kommer iväg ut och hinner träna.
Jag har jobbat så mycket och haft en rejäl sjukdomsresa som tagit på motivationen och tävlingsambitionerna ännu mer. Man är oftast bara glad och tacksam att man kan träna oavsett om det blir kort eller långt pass.
Däremot tränar jag mer målmedvetet inför en tävling förstås. Jag åker aldrig helt otränad på en tävling förstås, även ett ultralopp. Men det är en utmaning att träna inför ultralopp speciellt 8-13 mil el t ex 100 miles, så där får jag nog läsa på lite. Det finns ju hur mycket tips och information om hur man tränar för vilket lopp som helst nu för tiden.
Det sköna är ändå att det handlar om att ta sig i mål, inte att vinna när det blir längre och längre, Det blir ett annat fokus, att hålla mig hel och få i mig bra energi vid rätt tillfälle. Att räkna ner i mil i stället för km.

Du jobbar som skidtränare på vintern, hur är det att jobba med din hobby?
Att jobba som skidcoach är nog bland det roligaste jag gjort. Speciellt att lära nybörjare vad det handlar om. Tyngdöverföring, balans, tajming etc. Finns inte en mer tacksam målgrupp, man får ju så mycket glädje och tacksamhet tillbaks. Jag älskar skidor och vill att andra ska förstå det härliga med skidåkning, åka för att kunna njuta och förstå och känna vilken fin sport det är, men hinner inte jobba så mycket med det som jag önskar. Inte än i alla fall.

Vad jobbar du med på sommaren när det inte finns snö ute?
Just nu jobbar jag som Personlig assistent. Det är inte vad jag är utbildad till, eftersom jag ju är idrottslärareutbildad/och även bl a har forskarstuderat på universitetet. Ibland måste man byta riktning i arbetslivet också, för att hitta motivation eller inspiration.
Förra sommaren testade jag t ex på att jobba med timmerflottbyggning på Vildmark i Värmland och i vintras prövade jag på att vara snöläggare i Branäs. Nu har jag det här jobbet och har rätt mycket fritid vilket passar mig just nu, men jobbar riktigt mycket också vissa veckor.

Mia är en stark tjej Foto: Privat

Hur ser sommaren 2019 ut i din tävlingskalender?
Min ultralöparsommar är ännu inte helt spikad. Men har i alla fall anmält mig till High Coast ultra 13 mil i början av juni och Kullamannen 100miles i november.
Just Ecotrail i Florens vart tänkt litet som smygstart på löpsäsongen. Tyvärr prickade jag in värsta förkylningen jag råkat ut för, på länge men åkte ju ner ändå, men var både sliten och hes och insåg ju att jag inte alls var så pigg för att ens försöka kunna springa 8 mil. Hade ändock inte haft någon feber, därför tänkte jag att man kanske ändå kan jogga och gå i backarna runt 43km….
Så det blev ändå en fin tur, en resa med ett litet lopp, även om det inte blev som jag önskat.
Det finns fler lopp jag tittar på, ev ett eller två i Norge.

Text: Sandra Lundqvist
Foto: Mia Gyllenberg/Privat

reddit