Nina sprang Ecotrail all in

I helgen skulle Ecotrail Stockholm ha arrangerats men som så många andra lopp tvingades det ställas in pga Covid-19. Istället kördes en virituell variant med en utökad klass, all in. Den innefattade alla sträckor och kunde summeras till 189,7 km. 6 personer fullföljde och som enda kvinna sprang Nina Rolfsdotter alla sträckor.

Vem är Nina Rolfsdotter?
Jag är snart 40 år, bor med min familj,bestående av 4 barn, 2 bonusbarn och en man. Jag är rätt aktiv och kämpar mest med att få till vila mellan alla aktiviteter.  Jag är idag ledare för Team nordic Trail och springer varje dag. Min bästa löpning är den social löpningen, där jag får springa och prata med andra, utan att fokusera på tid, utan fokuset ligger på upplevelsen. Jag började med asfalt men för ca 5 år sedan sprang jag mitt första trail lopp och insåg att jag föredrar trail framför asfalt

När började du springa? 
Jag började springa för ca 8 år sedan.. Då kunde jag jogga någon minut för att sen behöva gå, men jag kämpade på. Jag insåg rätt snabbt att jag var bra på att mata på, det gick inte snabbt men jag hade pannben. Jag tappade suget när jag började ta tid och kolla puls, så fort jag sprang utan klocka så mådde jag bättre och fick tillbaka lusten att springa. Efter det tog jag beslutet att inte springa för att springa fort, utan för att må bra.  2016 sprang jag mitt allra första Ultra på 50 km och då blev jag fast för konceptet! De flesta jag mötte pratade inte tider och hur snabbt man sprang, utan man pratade upplägg, energi, tappade naglar. Efter det har jag fått uppleva grymma löpningar , som Göta Kanal Run, löparresor i fjällen, Eco trail mm där jag träffat så galet många roliga och intressanta människor.

Vad lockade med Eco Trail?
Jag sprang första året som Eco Trail kom till stockholm, 3 år sedan, och körde då 80 km ,för att öva inför Ultravasan. Hade inte sprungit så långt innan och behövde köra långt. Hittade en grupp på Facebook där målet var att ta sig i mål tillsammans avsett tid och hoppade på den gruppen. Efter det loppet bestämde jag mig för att ta alla distanser så året efter körde jag 45 m och förra året 32. Planen i år var att köra 18 km.

Vilka känslor kom när själva loppet blev inställt?
Jag blev lite ledsen, mest för att jag sett fram mot trevliga vyer, god mat och underbar service längs banan men även för att det skulle saknas en medalj detta år. Men sen löste det ju sig ! 

Vad tycker du om virituella lopp?
Jag saknar känslan av loppet, det är något speciellt att stå på startlinjen, möta alla andra löpare och när man springer i mål! Den känslan! Fördelen är dock att jag själv kan välja vart jag vill springa och då kunna få ut mer av loppet (mera trail, närmare mig  etc)  och ofta kan jag själv välja starttid, iallafall de jag kört i år. Men ett Virtuellt lopp kommer aldrig kunna ersätta ett riktigt! 

Känner du pepp från andra löpare i virituella lopp även om de springer på geografiskt annan plats?
I år kände jag en enorm pepp från andra löpare i facebook gruppen! Det kom in massa inlägg och hejarop och var jättekul att läsa. Vi anordnade dessutom ett eget lopp med vår grupp i  Team Nordic Trail så vi var 16 stycken som sprang 16, 32 och 45  km loppet  på söndagen och peppade då varandra.  

När beslutade du dig för att köra “all in” och vad gjorde att du tog det beslutet?
Jag skulle ju egentligen ta 16 km, MEN eftersom jag ville springa alla distanser som finns på Eco Trail och jag läste att “endast i år kör vi All in så passa på” så var jag ju tvungen att anmäla mig helt enkelt.. jag kan ju inte gå miste om en distans som bara kommer i år 🙂  jag är en sådan person som hoppar på saker och sen tänker jag att det löser sig sig nog…

 
Hur motiverade du dig att springa på egen hand?
Jag visste att det skulle ta tid, jag var inte alls tränad för att köra så här långt. Jag hade planerat att mannen skulle med på det långa 80 km loppet på MTB för att kunna bära extra vatten åt mig men annars har jag sällan problem att köra på egen hand, det är en frihet att själv kunna lägga upp det hur och när man vill. Även om jag älskar att springa i grupp så kan det bli lite press om jag inte vet hur kroppen kommer orka.  Dock hade jag draghjälp under 45:an och det uppskattade jag för det loppet var mitt jobbigaste och mina två löparvänner gjorde att jag kom i mål med ett leende. 

Hade du sällskap med dig?
Jag hade sällskap på 3 av loppen. 2 var inplanerade men det tredje var draghjälp som kom samma dag som jag körde 

Hur delade du upp sträckan?
Eftersom det var 8 lopp så ville jag verkligen få den känslan, så jag tog 8 olika sträckor (för att inte springa samma stigar) Drog ett startstreck för varje lopp! Det svåraste var att hinna lägga in dem. Tog 700 m, 2 km, 6 km och 45 km på torsdagen. Före jobb, på lunchen och efter jobbet. På fredagen körde jag 8 km och 32 km. Före och efter jobbet igen. Jag passade på att jobba lite när jag ändå gick i uppförsbackarna 🙂
På lördagen lade jag 80 km, visste att det skulle ta hela dagen och så avslutade jag med 16 km med resten av TNT gänget eftersom jag ville avsluta med ett riktigt socialt och trevligt lopp där jag bara kunde njuta. 

Hur mår kroppen idag?
Jag har en blåsa på hälen och en blånagel som känns lite och jag var stel på söndagen men jag mår oförskämt bra! Jag har dock varit noggrann med att köra min foam roller på kvällarna under helgen och jag försöker att inte sitta still för länge då musklerna stelnar till. 

Vad var din bästa pryl under helgen som du inte skulle vilja varit utan?
Förutom mobilen som loggade alla löpningar, gav sällskap i form av poddar och pepp från bekanta via sms och Facebook så var det nog min man om man får kalla honom pryl. Han peppade, cyklade med min packning när jag körde 80 km, stod ut med mina dippar och fanns där under hela tiden och såg till att jag skulle fixa det. 

Hur sammanfattar du helgen med tre ord?
Galet, underbart, långt 

 
 
Text: Sandra Lundqvist
Foto: Nina Rolfsdotter