Landslagsansvarige Annika Nilrud berättar här om helgens landslagsevent under PRT i Växjö.
Vi har drömt om detta länge, Lotta, Andreas och jag. Planerna började smidas redan i januari 2020 men så kom ett virus emellan. Men nu, en pandemipaus senare, blev landslagseventet på PRT äntligen verklighet.
Syftet med eventet är att låta särskilt uttagna löpare tävla under mästerskapsliknande former, med landslagssupport. Låta dem ingå i ett team med elitlöpare och ledare, knyta kontakter och se och lära av andra. Känna stolthet och fjärilar i magen, men även öva på att hantera pressen som ett gult linne kan ge. Ha supportsamtal innan lopp samt jobba med vårt supportteam i skarpt läge. Och inte minst – ingå i vår gulblå gemenskap för inspiration, motivation och transpiration.
I teamet ingick:
100k:
Erik Olofsson, Lina Karlsson, Petra Skiöld Alricsson, Sofia Smedman
24h:
Anna Grundahl, Branislav Pavic, Elin Hartelius, Emir Halalkic, Magnus Rabe, Martin Scharp, Sandra Lundqvist, Therese Fredriksson, Torbjörn Gyllebring
Ledning/support:
Annika Nilrud (landslagsansvarig), Lotta Thörn (landslagsledare 100km), Andreas Falk (landslagsledare 24h), Ulf Nilrud, Maria Jansson, Janne Ramström
Sebastian Pokorny och Jessica Svärd skulle också ha deltagit, men tvingades tyvärr lämna återbud.
Och Andreas… ja strax före avresa fick han magsjuka direkt följt av diskbråck och tvingades tillbringa helgen på akuten.
Krya Andreas! Och TACK grymmingar som direkt täckte upp för honom och gjorde det så himla bra! I detta gäng finns inga problem – vips så organiserade alla om sig, täckte upp för varandra och samrådde när det behövde bollas. Älska svårt! Då blir det lätt.
Summering av 100 km-loppet:
Damloppet, som Nikita Steiner vann, blev en riktig rysare med endast 4 min mellan etta och trea – en pall med alla resultat i spannet 8:07 – 8:11, stiligt!
Lina sprang på 08:11:18, kom 2:a och persade med 17:02 min.
Sofia sprang på 08:11:50 och kom på 3:e plats.
Även på herrsidan var det spännande, för spartathlon-4:an Ivan Penalba Lopez från Spanien tog hem segern endast 58 sek före skrällen Mattias Wellermark.
Erik kom i mål endast 11 min senare på 07:23:07, 3:e-plats och pers med hela 24:48 min.
Summering av 24h-loppet:
Magnus dundrade in det 4:e bästa svenska 24h-resultatet genom tiderna med sina 256km som gav 1:a-plats, pers med 3km och banrekord.
Martin sprang 243,7 km och kom på 2:a plats.
Branislav sprang 223,5 och kom 3:a.
Therese sprang 212,3 km och knep 1:a plats och banrekord
Elin sprang 194,2 km och kom 2:a
Sandra sprang 192,5 km och kom 3:a
Summa summarum:
Magnus slog alltså till med det 4:e bästa svenska 24h-resultatet genom tiderna och både han och Martin passerade den indikativa kvalgränsen till EM (235 km herr). Lina och Sofia var endast 6 min ifrån (VM 8:05 dam) och Therese 3 km ifrån (EM 215 km dam). Teamet tog 3 personliga rekord, 2 banrekord och samtliga som gick i mål knep en pallplats – 9 av 13! Grattis alla, ni är grymma!
Här listar jag endast sifferresultat. Allt annat är löparnas egna historier, upp till dem att berätta.
Själv bubblar jag av lycka efter denna helg. För utöver en rad fina resultat har vi fått se många häftiga och vackra saker utspela sig dessa dygn. Som att 100km-löpare kom tillbaka dagen efter för att heja under 24h-loppet. Att löparna som bröt stannade kvar och hejade fram teamkompisarna till slutsignal. Någon på den “tråkigaste” delen av banan, där det kanske behövs allra mest, för att peppa kompisarna in i det sista. Att vi haft löpare som kommit igen och igen och igen. Och att vi i supporten har fått höra att vi gjort skillnad, att ni sprungit för oss och att vi faktiskt varit avgörande för att några av er kom i mål. Det värmer oerhört.
Men det som värmer allra mest är nog ändå känslan av team. Vårt kanske allra viktigaste mål.
För den som tror att team inte har stor betydelse i en individuell sport har aldrig sett vilken skillnad det gör när någon som brutit sitt eget VM ställer sig ensam i mörkret, i den mest avlägsna delen av banan, för att stelfrusen heja fram sina kompisar i ytterligare åtta timmar.
För den som tror att team inte har stor betydelse i en individuell sport har aldrig fått bolla tips och erfarenheter och upplevt hur mycket bättre vi alla blir av detta. I ett team finns inga hemliga kantarellställen.
Tack underbara Anna, Branislav, Elin, Emir, Erik, Janne, Lina, Lotta, Magnus, Maria, Martin, Petra, Sandra, Sofia, Therese, Tobbe och Ulf som varit en del av vårt team denna helg! Ni är bara bäst.
Tack även snälla Mattias, Jörgen, Marie mfl som agerade baksupport, stöttade oss och såg till att vi fick mat och kaffe.
Och tack alla andra som på ena eller andra sättet bidragit till denna fina upplevelse.
Slutligen vill jag såklart rikta ett enormt stort tack till PRTs helt fantastiska arrangörer och funktionärer – Jocke och Daniel samt alla andra på Växjö löparklubb. Ni är makalösa. Vilket arr ni har!! Toppklass i både kvalitet och omsorg.
Jag kommer att minnas den här helgen länge. Med stolthet, glädje och värme.
PS. Ulf har levlat! Under alla år som support har han avancerat från Materialare, Slavdrivare och Tvångsmatare till Omstartare. Men igår, då gav Sandra honom utmärkelsen Catcher!
Text och bild: Annika Nilrud