Ulf sprang Comrades för 30 år sen

Ulf Andersson är en ultralöpare som gjort över 70 ultralopp spritt under en tidsperiod på 30 år. Bergsultror och upprepade Comrades är det som sticker ut i statistiken. Ulf Andersson finns dessutom fortfarande på topp tio listan med sitt 100 km-resultat.

Stämmer det att Comrades var ditt första lopp?
Mitt första ultralopp var nog Hälsningleden och sedan blev det Swiss Alpine Marathon i Schweiz där jag fick kontakt med den sydafrikanska löparen Nick Bester och han tyckte jag skulle springa Comrades Marathon. Så det första ultraloppet på landsväg var Comrades Marathon.

Men det kom ändå ganska tidigt i ultrabilden. Det är 30 år sedan. Minns du känslorna innan? Förlitade du dig helt på Bester? (Ulf sprang Comrades 1990, Bester vann loppet 1991, reds anm).
Litade helt på Nick, han gick igenom hela loppet med mig. Dagen innan loppet så fick vi som var från utlandet en guidad biltur så vi fick se banan i verkligheten. På den tiden var det ett lopp där det inte var så populärt att vara utlandslöpare pga. FN-sanktionerna mot Sydafrika men ett lopp som verkligen var en dröm för alla att deltaga i. Att stå där på startlinjen i Durban var helt fantastiskt och ur högtalarna hördes Chariots of Fire och minuterna innan: The final count down.

Det är så häftigt! Idag har vi så många träningsprogram tillgängliga online och grupper att diskutera i på nätet, men litar ändå inte riktigt på att vi klarar det. Vilket är det största skiftet inom ultra över dessa år enligt dig, förutom att sporten växt sig större?
Löpare från öststaterna började kunna tävla i övriga delar av världen och standarden på loppen blev allt högre och de delade gärna med sig av hur de tränade. Flera ultralopp började dyka upp och först så gick loppen från punkt A till punkt B sen allt eftersom så blev loppen tvåvarvs banor och till slut varvbanor som oftast var 10 km.

Höll ni löpare kontakt med varandra för att dela med er av träningstips m.m.?
En del men inte så mycket p.g.a. av olika språk samt att på den tiden så pratade inte alla engelska.

Du har en otroligt imponerande tid på 100 km (06h 53 min). Vilken prestation är du själv stoltast över?
Mitt första Comrades Marathon som var 1990 där jag kom i mål på 5 timmar 56 minuter och 5 sekunder.

Vad har fått dig att fortsätta med så pass många ultralopp efter det?
Utmaningar och att se hur kroppen klarar av olika typer av lopp. Upplevelser och träffa nya vänner.

Har du något värsta minne från något ultralopp?
Ja det var ett ultra bergslopp i Sydeuropa, där vädret i början var underbart men sen kom ett oväder in med stark blåst och snö och vi löpare skulle över flera höga bergstoppar. Jag klarade tävlingen men det gjorde inte tre löpare som dog högt upp på en bergstopp. De hittades sedan ihopkrypta tillsammans i snön. Den händelsen glömmer man aldrig.

Beklagar verkligen den händelsen! Fick ni krishantering efteråt?
Nej, sånt fanns inte på den tiden.

Vilket år och vilket lopp var det, för den som vill läsa mer om händelsen?
Kommer faktiskt inte ihåg året och vilket lopp det var, har sprungit så många lopp i Sydeuropa. Har tyvärr inte tidningsurklippen kvar från denna händelse. Numera är de verkligen noga med vilken obligatorisk utrustning man ska ha med sig under såna lopp så var det inte på den tiden.

Du har sannerligen varit med om en hel del! Tack för att du delar med dig. Hur ser ultratankarna ut i nuläget?
Ja, har inte planerat nått i år än. Tyvärr så drabbades jag av en allvarlig bakterieinfektion efter en veckas vandring på Taffelberget i Sydafrika för två år sedan. Där en bakterie kom in i blodet och började äta muskler i knät. Fick stark antibiotika för det, men det har inte helt blivit bra. Kanske om allt går som planerat och att benen klarar av det så blir det nog något ultralopp i år. Kroppen får bestämma.

Hoppas du blir helt frisk snart. Sista frågan… Vill du ge något tips till lite nyblivna löpare?
När man springer ett ultralopp så dela upp det i delar, t.ex. mellan vätskekontrollerna. Hjärnan klarar inte av att man ska springa så långt och under så lång tid. Hjärnan har lättare att hantera rimliga sträckor. Så under ett lopp så har man delmål och man betar av den ena efter det andra delmålet och helt plötsligt så är man i mål.

Intervjuad av: Linda Mpili