Coronatider, det har inte undgått någon hur många lopp som ställts in. Det arrangeras virtuella lopp, enskilda löpare ger sig ut på singeläventyr, FKT, andra kör på löpband i källaren…
Det är svårt att stoppa en löpare med en stark vilja att fortsätta springa.
I helgen så kämpade John Kelly längs den drygt 430km långa och äldsta leden i England, Pennine Way (där vinter versionen av Montane Spine Race går), i jakten på Mike Hartleys FKT från 1989. Erik Clavery krossar Thierry Corbarieus tidigare FKT från 2018 på GR10 leden i Frankrike och för en knapp månad sen, så sätter Coree Woltering en ny FKT längs Ice Age Trail som är knappt 1150 miles. De är inte ensamma, världen över ger sig människor ut på olika typer av utmaningar dagligen och Sverige är inget undantag…
Alla är vi på något sätt rotade i rörelse från födseln. Rörelsen finns där naturligt, den är en del av vårt DNA, liksom vårt sätt att utmana oss själva för att utvecklas och lära.
Vår kropp behöver motstånd precis som vår hjärna och modern forskning har visat att vi lär för livet. Hjärnan är plastisk, vilket innebär att den kan förändras och anpassar sig beroende på erfarenheter precis som kroppen.
Likt ett frö, så behöver även vi människor en tillräckligt bra miljö för att överleva, frodas och för att erfarenheterna ska kunna växa till en vision om vad du vill åstadkomma och uppnå.
Redan under barndomsåren är våra liv fulla av berättelser och genom leken kan vi låta nyfiken vägleda oss till nya upplevelser, där vi kan prova olika typer av motstånd och bygga erfarenheter.
Att ha bra förebilder där vi kan inspireras av deras berättelser om sina upplevelser, insikter och lärdomar eller bara deras sätt att vara är viktigt för våra egna vägval. Det som kan hjälpa oss att ta det där första steget ut i det okända. Men när det väl gäller så måste vi ta det där steget helt på egen hand.
Vem har t ex lärt ett barn att gå? Det finns ingen manual bara ett motstånd, ett hinder som står mellan dig och det som du vill utforska.
Att förstå är att känna och uppleva, kanske är det därför som vi måste göra samma misstag som våra föräldrar gjort på egen hand. Förhoppningsvis uppstår något som växer sig starkare, som vi vill utforska vidare och söka svaren på de frågor som dyker upp – Vad är det här för nått, vad kan jag göra av det?
Vissa blir helt uppslukade av sina upplevelser, lägger all sin tid på att utforska hur stort motstånd de kan klara av och vart gränsen går.
I alla tider har människor velat utmana sig själva, testa gränser och mäta sig mot varandra på något sätt. Vi har någon slags besatthet av ideal där vi vill uppnå en slags förhöjd tillvaro av berömmelse och status. I en tävling får publiken bevittna atleterna som pressar sig allt hårdare i takt med att de närmar sig mållinjen. Mätbarheten skapar en omedelbar förutsägbarhet, en definition av på vilket sätt du får agera för att vara först över mållinjen och lämna konkurrenterna bakom dig. Belöningen ligger oftast i att bli firad som segrare och få ett bevis på det.
Över tiden kanske motivationen avtar, du kanske har uppnått alla de mätbara målen som skapade din motivation att pressa dig före alla andra över mållinjen, där utmaningen och motståndet kanske främst definieras av vilka som står på startlinjen. Du söker ett nytt perspektiv. Längtan växer efter att få testa dina gränser på mer än ett sätt och utvecklas som människa. Kanske är det här som skiljelinjen mellan att tävla för att vinna eller för att uppleva växer fram.
Forskarna talar om Flow, ett tillstånd där du upplever en stark koncentration, närvaro i det du gör och där världen runt omkring känns som att den försvinner. En intressant aspekt inom Flow forskningen är att externa mål och belöningar inte är nödvändiga, aktiviteten i sig är själva anledning till att fortsätta med den.
Vi ser fler och fler atleter som ger sig ut på sponsrade löparäventyr. De jagar en annan slags utmaning och upplevelse, de jagar en FKT (Fastest Known Time). I en FKT är det oftast miljön, terrängen och distansen (banan) som är den största utmaningen vilket kräver en mer noggrann planering. Vanligtvis så erbjuds inte den här typen av utmaningar i organiserad tävlingsform och många gånger så finns det en längtan, en dröm i grunden att testa och flytta gränserna i det som andra anser vara extremt. Belöningen är oftast personlig utveckling, där du lär dig mer om dig själv och vad du klarar av. Detta har skapat en stark trend, vi människor återigen visar att det mesta är möjligt bara det finns en tillräckligt stark vilja.
Vad innebär då FKT (Fastest Known Time)? Det kanske är lättare att börja med vad det inte är, det är inte en tävling utan främst en utmaning. En utmaning att flytta dina egna gränser för vad du tror är möjligt och det är bara din egen kreativitet som sätter stopp för var detta ska utspela sig. FKT har alltid existerat men utvecklades som begrepp av Peter Bakwin och Buzz Burrell som år 2000 tog sig genom The John Muir Trail drygt 7 timmar snabbare än Blake Wood gjorde 1998. Sedan dess har FKT växt som en ”community” runt om i världen, där alla inofficiella rekord registreras på www.fastestknowntime.com
Reglerna är enkla:
Definiera en sträcka mellan två punkter, som kan verifieras med t ex en markerad led, karta eller GPS.
Dokumentera att du rört dig mellan punkterna till fots och under hår lång tid.
FKT kan utföras på tre olika sätt:
– Unsupporterad
– Self- supporterad
– Supporterad
Unsupporterad,allt du behöver måste du bära med dig eller hitta i naturen. T ex hämta vatten i en bäck eller från en offentlig vattenkälla längs din FKT rutt.
Self-supported, du kan skaffa dig förnödenheter i affärer eller det du hittar längs din FKT rutt så länge det inte planerad hjälp från andra.
Supported, du få ta all hjälp du kan få från t ex ett eget team.
I Sverige har FKT växt från bara ett fåtal per år från 2013 till ett 50-tal hittills under 2020. Fler och fler lockas av äventyret, att springa en mer krävande distans i en mer krävande miljö på egen hand eller tillsammans med en god vän. Vårt land är kanske perfekt för FKT, vi har många välmarkerade leder med varierande terräng från norr till söder och fri tillgång till naturen genom allemansrätten. Den första svenska FKT registreringen gjordes av Christer Tinnerholm och Jonas Wängberg som sprang de knappt 113km längs Upplandsleden mellan Östfora och Härjarö 2013. Den längsta svenska FKTn står fortfarande Daniel ”Roxen” Roxvret för, som 2018 startade i Treriksröset och gick i mål i Smygehyk efter knappt 24 dagar och för drygt en vecka sedan visade Petter Engdahl att det går att springa ruskigt fort på Kebnekaise, där Emelie Forsbergs FKT från 2014 fortfarande är den enda på damsidan, trots utmanande väder. Emelie Forsberg var dessutom snabbast på Kungsleden 2018, ett rekord som förbättrades av Max Själin 2019. Emelie är fortfarande den enda kvinnan med FKT på Kungsleden och har även fler internationella FKT. De längsta FKT som genomförts hittills under 2020 är Pernilla Ottos 345km runt Mälaren, där hon är först (en s.k. OKT, OnlyKnownTime) och Oscar Sjölander som nu är snabbast på den 360km långa Bohusleden. Även mer kända svenska elitlöpare som Jonas Buud, som sprang ca 25 mil längs Siljanleden och höll i stort sett 6 min/km hela vägen, har satt en egen FKT. Under sin resa hade Jonas Buud gjort en allmän inbjudan till andra löpare att slå följe på hans utmaning och han fick sällskap av total 30 löpare längs vägen.
Äventyret väntar därute, var kreativ och nyfiken. Din kropp klarar alltid mer än vad din hjärna kan förställa sig och efteråt har du fått väderfulla erfarenheter som hjälper dig genom livet på väg mot nästa äventyr. Fastest Known Time växer till en stor källa av inspiration, kunskap och erfarenhet för att fler ska kunna vilja, våga mer, flytta sina gränser och växa som människor.
Text: Stefan Bergsten